Jag vet inte hur man gör

Jag önskar pappa vore död.

Har inte skrivit något inlägg på några veckor. Anledningen är att jag inte har haft lust. Men nu känner jag att jag måste skriva lite. Den senaste veckan har varit ett rent helvete, eller den senaste månaden. Pappa åkte in på sjukhus för typ en och en halv vecka sedan och fick komma hem alldeles för tidigt vilket resulterade i att ambulansen fick komma i fredags natt igen.

Jag var en runda inne hos han på sjukhuset idag men det var bara tragiskt. Det var inte min pappa som låg i sängen. Det var en man som liknade pappa men som var tom i blicken och inte hade en blekaste aning om vad som hände runt om kring honom. Det bästa vore om an dog. Ingen borde leva ett liv som han gör, det är inte värdigt. Det är inte längre en person. Han kan inte prata, inte gå på toa själv, inte äta själv. Hans liv består av att sitta i en ful äcklig rullstol! Det hjälper varken att tycka synd om han eller mig själv men ändå gör jag det. Såklart vill jag att min far ska leva men han är inte den personen han var när jag var liten, och han är inte medveten om någonting som händer..

Jag försöker alltid se saker positivt men jag kanske borde sluta med det, det lönar sig inte ändå. Men jag vill att han ska bli fri från hans sjukdom och att han ska minnas mig.

Snapchat-5145985981158272315